Kvacket 1/2007

[föregående Kvack] [nästa Kvack]

Redaktör:Erik Bergwall och Greger Nässén
Utförande:Beige papper, 20 sidor
Upplaga:800
Packningsdatum:3 mars 2007

Kvack × 100

Kvacket fyller 100 nummer och det firar vi i detta nummer med en exposé över Kvackets hela historia – från det första numret som kom ut den 16 oktober 1985 till dagens exemplar du håller i handen. Kassör Greger Nässén har grävt djupt i arkiven och skrivit artikeln som vi hoppas ska ge dig mycket nöje! I detta utskick hittar också du som behöver förnya medlemsavgiften ett inbetalningskort.

Nominera och motionera!

Ett år har snart gått sedan årsmötet 2006 och det är som vanligt vid denna tid på året dags för dig som medlem i föreningen att påverka NAFS(K):s öde och äventyr. De oöverträffade stadgarna ger dig för detta tvenne redskap: rätt att skicka in motioner och rätt att föreslå kandidater till styrelsen och som revisorer. Läs gärna på kapitlen 5-7 i stadgarna (www.nafsk.se/stadgar.html)!

Därför uppmanar vi dig i enlighet med stadgarnas § 7.3 att lämna förslag på lämpliga kandidater till styrelse- och revisorsposter. Då valberedningen ska lämna sin färdiga kandidatlista senast fyra veckor före mötet, vill vi ha dina nomineringar senast den 31 mars.

Om motioner stadgas i § 5.4.2 att "en motion från en medlem ska behandlas av möte om den lämnats till styrelsen minst sex veckor före mötet". Det ger lördagen den 11 mars som sista ankomstdag. Av hävd räknar vi också motioner som skickas till valberedningen som lämnade "till styrelsen".

Om VAD du ska motionera har du själv full och suverän frihet. Du kan till exempel yrka på att föreningen ska arbeta mot något visst mål, att vi ska lägga ner och ge alla pengar till Nils Nytta (fast då krävs kvalificerad majoritet, samt att proceduren i § 10.3 följs), eller att styrelsen ska ha en viss storlek (stadgarnas § 6.2 stipulerar bara att den ska bestå av minst fem ledamöter).

Låt din röst ljuda i skriven form till:

NAFS(K):s valberedning
c/o Anders Berglund, Glidflyktsg. 3, 3 tr
128 33 SKARPNÄCK

Skribenter, se hit!

Det börjar närma sig nu! Om du ännu inte har skrivit något till nästa nummer av NAFS(K)URIREN är det hög tid att börja. Senast den 1 april vill vi ha in ditt bidrag. Redaktionen vill särskilt slå ett slag för korta artiklar, men du är lika välkommen om du tillhör du dem som gärna breder ut sig. Känner du hur skrivklådan sprider sig från fingrarna upp i hårbottnen och ner i tårna? Då ska du höra av dig per e-post till nafskuriren@nafsk.se eller till kansliet per snigelpost.
/koll. 2187 Åsa Johansson

Diös lättar på trycket…

Kalle Anka-översättaren tillika NAFS(K)-grundaren Stefan Diös meddelade på ankismlistan för ett tag sedan att han tillfälligt kommer slå av på tempot något i översättningen av Kalle Anka & C:o. Tills vidare kommer ett nummer i månaden översättas av den nuvarande Musse Pigg & C:o-översättaren Reine Mårtensson, med start från nr. 9/07. Anledningen är till stor del beroende på Diös tunga arbetsbörda med Carl Barks Samlade Verk för tillfället:

”Detta är en lösning som vi gemensamt har kommit fram till (redaktionen, Reine Mårtensson och jag), och den verkar passar alla utmärkt. För min del vill jag absolut inte släppa CBSV-jobbet ifrån mig så länge det går att undvika, och det finns också många HoF (Rosa, Barks, Strobl och flera andra) där jag tycker att jag kan bidra till det redaktionella arbetet. Då släpper jag hellre några nummer av KA, om jag måste välja.”

Och Diös ger gott betyg åt sin vikarie:

”Allt pekar på att Reine Mårtensson kommer att göra ett utmärkt jobb. Han har gjort färdigt sitt första nummer, som alltså blir KA 9/07. Det blev ett elddop genast eftersom numret innehåller en serie av Geoffrey Blum, den enda författare som är lika svår att översätta som Don Rosa – på vissa sätt rent av svårare. Jag har fått tjuvläsa Reines text till denna mycket komplicerade serie och tycker att den är helt fantastisk. Många jättesnygga lösningar på "olösliga" problem, utan att flytet i texten försvinner – inget tyder på att jag skulle ha kunnat klara det bättre.”

Kvacket önskar förstås både Mårtensson och Diös lycka till med sina respektive arbeten och ser fram emot att läsa resultaten i tidningar och böcker framöver. Den som är mer nyfiken på Mårtensson kan ju med fördel köpa några ex av Musse Pigg, då han som sagt är ordinarie översättare för denna tidning sedan tidigare.

Donaldismen nyutkommen

Jon Gisles bibel för ankister, Donaldismen (Ankismen på svenska) har utkommit i nyutgåva och med nytt skrivet material på originalspråk (någon svensk översättning är inte planerad för närvarande). Om man vill ha tag i boken inhandlas den lättast på t.ex. AdLibris (www.adlibris.se) för ca 200:-. Om man vill gå den krångliga vägen kan man få den genom att bli livstidsmedlem i norska UR-Donaldistene, vilket kostar 175 NOK. För vidare information om detta tillvägagångssätt, kontakta NAFS(K):s kansli.

KVACKET FYLLER HUNDRA!!!

Hurra! Du håller i det hundrade numret av Kvacket, tillika det största numret hittills. Här är också den i särklass längsta artikeln genom tiderna, med en utförlig genomgång av olika aspekter av Kvackets utveckling sen det första numret kom ut i oktober 1985. Stort tack till alla redaktörer som hjälpt mig att fylla ut sidorna. Varning utfärdas för detaljerad, dryg nostalgi och historik samt ohöljt navelskådande och sifferbitande! Som grädde på moset bifogar vi ett lösblad i A5-format med en förminskad faksimil-utgåva av det första Kvacket. Kuckumaffens!
Koll. 316 Greger Nässén

Hur det hela började

Hur gick det till när Kvacket skapades? Var det styrelsen som fick den lysande idén att ge ut ett medlemsblad för all nyhetsinriktad föreningsinformation, i stället för att skriva olika lösa papper? Nej, man letar förgäves i NAFS(K):s annaler efter ett beslut om Kvacket. Protokoll och kansliets loggbok tiger om hur beslutsprocessen gick till.

Äran för att Kvacket såg dagens ljus får till stor del gå till den förste redaktören och dåvarande styrelse-ledamoten, koll. 452 Peter Nyrén. Han utformade och tecknade logotypen och formulerade den fyndiga devisen Näbbiga Nyheter och Nosiga Notiser. Om Peter också kom på namnet Kvacket minns inte längre de närmast inblandade.

Arbetet med det första Kvacket inleddes onsdagen den 2 oktober 1985 och fortsatte en vecka senare. Några detaljer om vad vi gjorde framgår inte av loggboken. Däremot visar bevarade original och arbetsdokument rätt väl hur det redaktionella arbetet lades upp. Redaktör Nyrén plitade ihop en lista med ämnen. Notiserna skrevs sedan på två olika skrivmaskiner: Peter knattrade på kansliets trotjänare (numera sorgligt bortglömd och undangömd) medan Greger hamrade hemma på sin egen skrivmaskin.

Peter ritade och förkastade den första logotypen, tecknade om den på ett separat ark och klistrade fast den maskinskrivna devisen under bilden. Sen kopierade han logotypen, klippte ut den och klistrade fast den på ett A4-ark. Notiserna limmades fast på detta och ännu ett ark. Dessa rubriklösa sidor kopierades sen till slutliga original, på vilka Peter skrev in rubriker med sin karakteristiska flyhänta stil.

Logotyp

Peters första variant av logotypen var lite bakvänd.

Det första Kvacket packades den 16 oktober 1985. Premiärkvällen innehöll viss dramatik eftersom det blev ett fel (oklart vad) när Kvacket duplicerades på kansliets kopiator. Loggboken beskriver händelsen så här:

UTSKICK! Packning av NK 14, KVACKET (det första), KOMM.LISTA 13 och KALLELSE till höstmötet. Allt går (nästan) som smort när Anders B, Greger N, Peter N, Claes E, Johan B och Kjell C plockar och donar. Felaktig baksida på Kvacket orsaker grymt hos packarna – Nyrén hudflängs (inte riktigt). Nyréns kokkonst var dock ypperlig! … och Sverige kom inte till VM!

Nummer 1 var onumrerat, men fick i efter-hand beteckningen 1/85. Upplagan går inte att bekräfta, men låg troligen kring 650.

Notiser

De här notiserna och brottstyckena lyckades inte passera det redaktionella nålsögat till det första Kvacket.

Redaktionen och styrelsen

Kvacket var ett resultat av den kreativa och positiva stämningen på NAFS(K):s kansli, som låg i en liten källarlokal under koll. 339 Anders Berglunds lägenhet i Årsta. Inrikt-ningen och utvecklingen av Kvacket diskute-rades inte mycket av styrelsen. Vem som skulle vara redaktör och hur arbetet fördelades var upp till ”kanslirävarna” (varav flera dock var med i styrelsen).

Berglund

Medlemsräknare koll. Berglund piper i Kvacket 3/88 över den positiva medlemsutvecklingen.

Kvackets existens märks knappt i styrelsens tidiga protokoll. Det nämns ett par gånger i förbigående under 1987. Man beslutade att kopiera 4–5/87 på Bromma-Västerleds föreningsråd. Bytet från kanslikopiatorn till ABA Kopiering i centrala Stockholm skedde under 1988, men varför just den firman valdes framgår inte.

Första gången styrelsen långtidsplanerade för Kvacket var i december 1991. En egen punkt på dagordningen fick Kvacket först i mars 1995, då styrelsen även fattade sitt första beslut att byta redaktör, till bröderna Starbäck. Styrelsen har blivit allt aktivare det senaste decenniet när det gäller Kvackets framtid och utveckling.

Här kommer en kort genomgång av de olika perioderna i Kvackets historia, och hur bladet har ändrat karaktär genom åren. Redaktörerna får själva berätta, skryta och förebrå sig själva lite senare i artikeln.

De första åren med Peter (1985–87)

Pionjärandan var tydlig under ledning av koll. Nyrén (pseudonym Uncle Wombat). Flera olika layoutmässiga grepp testades, trots de begränsade resurser och material som fanns på kansliet. Alla rubriker tuschades för hand, och ofta även ramar och skuggor omkring notiserna.

Innehållet i de tidiga Kvacket var hyfsat varierat, med både interna föreningsnotiser och ankistiska omvärldsnotiser. Man undrar hur vi fick tag på alla nyheter på den tiden! Men när ankister är inblandade finns det alltid konstiga saker att rapportera. Bland annat kunde man i 3/87 läsa att koll. Anders Berglund ätit en Big Mac med Tony Strobl, och att tre avundsjuka ankister skulle flyga till USA och försöka upprepa bedriften med Carl Barks... Så skedde inte!

Rubriker

Peter tuschade rubriker och annat (här från 1/86 och 5/86) i sju av de nio första numren. Ofta såg stora E lite speciellt ut (som Ericssons nya logga).

Nåt underligt hände efter 3/86 som kom ut i slutet av juni. Det gick rekordlång tid tills nästa Kvacket var klart så redaktionen mindes fel och gav det nummer 5 i stället för 4. För att ytterligare förvirra saken blev originalet till 3/86 i efterhand ändrat till 4/86, troligen på kopior som gick till nya medlemmar. Bristen på tidiga arkivex gör det svårt att rekonstruera vad som hände.

Kalligrafi

Exempel på koll. Berglunds smäckra kalligrafi hämtade från 1/86 och 3/86.

Nr 4/87 är en favorit med bl.a. en av Peter vackert handtextad inbjudan till höstmötet med temat Snövit. Där kan man även läsa om det nystartade Disneytajm samt mötet med Disneys chefsarkivarie Dave R. Smith. En notis meddelar att Nyrén avtackades från styrelsen och utsågs till S.W.A.M.P: Sveriges Wombat – Ankismens MediaPajas

Allt intensivare studier och utlandsresa ledde till att Peter fick kasta in handduken avseende redaktörskapet. Även om han inte hjälpte till med 5/87, så försökte ersättarna att efterlikna hans handtextade rubriker och inramningar. Loggboken noterar:

Eftersom Peter bara inte finns satte Greger (o Anders) ihop Kvacket, så att det kan gå ut före jul. [9 dec 1987]
Julkvacket packas. (...) Peter bara finns inte. [16 dec 1987])
Peter har ringt och meddelat att han finns! [4 jan 1988]

Ramar

Berglunds rubriker och ramar à la Nyrén i 5/87.

Kansliets pappslöjd (1987–89)

Det redaktionella ansvaret delades under ett par år av de reguljära kansliarbetarna, mest av Greger och Anders. Peters redaktionella vision levde vidare med handtextade rubriker och samma klipp-och-klistrateknik och fördelning av innehåll som tidigare. Varje nummer blev ändå unikt. Anders började skriva ut notiser via ordbehandling. Till redaktionens stora glädje inkom helt oannonserat koll. Joakim Brauns tjusiga logotyp med posten, och den började användas direkt i 3/88.

Dum inleder en ny stil (1989–93)

Bröderna Dum, koll. 585 Claes Ericsson och 976 Johan Blixt, hade redan hjälpt till med flera nummer när de 1990 tog på sig det mesta av redaktionsarbetet.

Dumbilder

Skojiga bilder från Dums premiärnummer 1/90.

Kanske är deras förstlingsverk också det vackraste de skapade tillsammans. Kvacket 1/90 har en perfekt balans mellan Berglunds handtextade rubriker, det finurliga urvalet av illustrationer (ofta från engelska utgåvor) och den meditativa och luftiga layout som är deras kännemärke.

Nyskapande layout

Exempel på nyskapande layout från 1/91.

Greger börjar datorisera (1991–95)

Greger hade gästspelat lite för Dum och tog under 1992 över huvudansvaret, med fortsatt stöd av Claes och Johan. Greger fortsatte ambitionen att hitta kul bilder och skriva vitsiga rubriker. Men det var svårt att följa Dumbrödernas zeninspirerade layout, pga. Gregers förkärlek för rätt långa texter. Han slog på stort med 3/91, det första 8-sidiga Kvacket. Originalen var snyggt utskrivna från dator, men bilderna kopierades och klistrades in i efterhand.

Utseendet på Kvacket ensades allt mer och pappslöjden blev mindre i omfattning, men limstiften övergavs inte på många år ännu. I nummer 4/93 förekom faktarutan med kontaktuppgifter för första gången.

Höjdpunkten var 1994 med allt som hände kring Carl Barks besök i Europa. Utskicket 3/94 med inbjudan till mötet med Barks var extra stort då det samordnades med Seriefrämjandet. Antalet utgivna sidor blev det högsta dittills för ett år, 31 stycken.

Koll. Nässén var också road av att signera sina alster med putslustiga pseudonymer.

Noselate

Starbäck tar över rodret (1995–98)

Koll. 699 Per Starbäck var den första redaktör som utsågs formellt av styrelsen, och han utförde sitt uppdrag i tre år (med viss uppbackning av sin bror koll. 800 Erik) Under Pers redaktörskap fick Kvacket ett tydligare fokus på omvärldsbevakning, med fler notiser och artiklar om film och litteratur och annat inom Disneysfären. Gladstones utgivning sammanfattades regelbundet. En layoutmässig nyhet var sidnummer och nr/år i sidhuvet.

Starback

Pers första signatur i 3/95 avslöjade hans dataintresse men var inte så svårtolkad. (Den utläses per-star-back.)

Nummer 6/95 var det första Kvacket med ett så högt löpnummer under ett år. Det hade också en av Erik Internetanpassad logotyp ity att numrets tema var IT, e-post, Usenet och World Wide Web.

Finn fem fel

Finn fem f... de tre ändringarna av loggan 6/95!

Greger 1 Greger 2

Gregercitat fanns bara i 4/95 och 3/96. Puh!

Claes kör solo (1998–2001)

Efter Pers sista nummer gjorde Johan 2/98, sedan tog Claes över redaktörs-stolen. Han fick i vissa nummer hjälp av andra med slutredigeringen, dock noterades ingen officiellt som medredaktör. Liksom Per gjorde Claes 13 nummer på raken innan han drog sig tillbaka. Den luftiga layouten återkom i viss utsträckning till spalterna. Claes sista nummer 2/01 var ovanligt då teckenstorleken kan vara den minsta hittills.

Enhetlig

Nr 3/99 var ovanligt enhetligt ”hönsat” men med andra slags fåglar tecknade av Paul Murry.

Ett tungt nummer var 4/00 om Barks död. Loggboken har en kommentar om det löp-nummer som lagts överst på framsidan:

Packning av Kvacket 66. Om man läser upp-och-ner ser man hur gammal Carl Barks blev. (Scary!)

Barks

Förstasidan på 4/00 hade bara en ”annons” om vår heders-medlems Carls bort-gång. Sist i numret fanns hans släktträd, vars olika grenar inte var så kända då.

Johan och Åsa parhästar (2001–03)

Tio nummer av Kvacket satte koll. Blixt och Johansson ihop. Tidigare hade notiser och artiklar nästan alltid varit osignerade, men Johan och Åsa sökte mer aktivt kontakt med nya skribenter för vilka Kvacket blev en plantskola. Åsas filmintresse medförde att vi fick läsa mer om Disney på duk och dvd.

En höjdpunkt var rekordstora 6/01 som rapporterade om NAFS(K):s 25-årsfirande. Det var också det första häftade numret. Det 78:e Kvacket var också ban-brytande eftersom nummer och redaktörs-signatur inte var ifyllda för hand utan via datorn. Packningskvällen den 19 december 2002 var stökigare än vanligt, att döma av loggbokens lätt ironiska inlägg:

Packade Kvacket (rosa) 5/02 – totalelektro-niskt ffg (?) – gjorde Greger, Johan, Daniel, Anders. Skrivaren gick sönder, blev mycket högljudd. Greger fick skriva 75 inb.kort för hand! Föreningen var nära nedläggning!

Johan gör mycket själv (2003–05)

Åsa valde att bara arbeta med NAFS(K)URIREN, men Johan satte ihop nio nummer till. Bidrag från externa fortsatte att komma in. Johans bildsättning fortsatte med oväntade, lite postmoderna kontraster. Två nummer tog andra hand om: Gregers underliga lilla 5/03 som mest handlar om arkiverings­principer, samt 2/04 från Åsa och koll. 2697 Stefan Warnqvist med bland annat ett kul citattävlingskorsord.

A4 1 A4 2

Greger tog fram två original för 5/03 som trycktes på A4 och delades till A5. Här syns skillnaderna.

Statistik

Johan Blixt har genom åren producerat värdefull statistik om föreningen. Denna fanns med i 1/02.

Erik tar över ansvaret (2005–)

Koll. 2553 Erik Bergwall hade skrivit några artiklar tidigare i Kvacket. Från och med 3/05 fick han uppdraget att ta över redaktionen, som därmed hamnade längre bort än förr, först i Västerås, sedan Tranås. Greger hjälpte till att skriva ut original och lämna in dem hos ABA Kopiering.

En trend de senaste åren är att det verkare vara svårare att få in nya texter. Därför har Erik valt att återge (med benäget tillstånd) material som tidigare publicerats på nätet eller i andra tidskrifter. Exempel på det senare är koll. 2480 AC Sivebæks artikel-serie ”Ankan och musiken” från vår danska systerförenings DDF(R)APPET.

Nummer 4/06 var ett jubileumsnummer med enbart en 30-årslogotyp på framsidan. Numret framställdes i två versioner: 80-gramspapper i 700 ex för medlemmarna, och 200 ex med 120-gramspapper för utdelning på Bokmässan (där 30-årsjubileet ägde rum 21 september 2006).

Logotypen

Form och layout har varierat mycket genom åren, även efter att ”pappslöjden” blev mindre omfattande. Redaktörer har ändrat teckensnitt på rubriker och brödtext, ibland flera gånger under samma period. Sidnummer har placerats på olika ställen eller saknats. Dock har en sak varit gemensam så gott som hela tiden, och det är logotypen.

1/1985 1/1987 2/1987 3/1987

Koll. Nyréns fyra olika logotyper, först använda i 1/85, 1/87, 2/87 och 3/87.

Koll. Nyréns ursprungliga logotyp till Kvacket användes i de fyra första numren. I de fyra följande numren ritade Peter en ny version till varje nummer. Den första loggan återkom i 4/87. Koll. Berglund och Nässén som fick rycka in med kort varsel som redaktörer i slutet av 1987 återanvände i 5/87 loggan från 2/87, och i 1/88 lånade de loggan från 1/87. Peters original-logga användes en sista gång i 2/88. Det förvirrande logotypläget reddes ut av dåvarande koll. 1270 Joakim Braun. Han tecknade självmant och proffsigt om loggan till den version som vi har än idag.

Den nya loggans storlek och proportioner har varierat genom åren. Brauns original är för stort för att få plats på en A4, så den var 195 cm bred när den publicerades för första gången. Den versionen användes i nr 3/88–1/91. 2–3/91, 1/92 och 2/93 hade lite bredare logga än tidigare. Sen var den lite kortare än den första versionen i 4/91, 2/92–1/93 och 3/93–1/98 (utom 6/95).

Första gången som loggan låg elektroniskt i dokumentet var i 2/98, och då var den tydligt förminskad på bredden. I numret därpå var loggan åter påklistrad i efterhand, dock lite förkortad. Andra gången som loggan skrevs ut på originalet samtidigt med innehållet var i 4/98. Loggan var då oproportionerligt hoptryckt så att näbb och nos inte längre låg i äkta cirklar. Den loggvarianten användes till och med 2/01.

När Åsa och Johan tog över redaktörskapet i 3/01 skannades originallogotypen om och återfick rätt proportioner. Dock blev den permanent lite förminskad från och med 4/01, förmodligen för att den hamnade för nära kanten på papperet.

Vår kära logga är nu så inarbetad att den blir svår att byta ut. Vi ska inte följa otyget att organisationer byter logotyp regelbundet för dyra pengar. Mot slutet av artikeln kan du läsa mer om de svårtydda löpnummer som har figurerat i loggan på senare tid.

Redaktörerna breder ut sig

Här får redaktörerna i princip oredigerat minnas och kommentera sin gärning. Tyvärr har vi inte fått inlägg från giganterna koll. Berglund och Ericsson. Kanske kan de delge oss sina reminiscenser i senare nummer av Kvacket. Först ut är koll. Peter Nyrén som minns sitt ljuva 80-tal:

Av någon anledning som jag nu glömt blev jag den förste Kvacket-redaktören. Vill minnas att idén uppkom eftersom det var glest mellan (k)urirerna och vi inte ville att kollusorerna skulle göra uppror på grund av understimulans. Vi beslöt att låtsas att föreningsbladen som alltid låg i kuverten kunde förses med logga och redaktör och därigenom bli en tidning – eller åtminstone nyhetsbrev.

Själva namnet vet jag inte vem som kläckte – det kan ha varit jag. Men definitivt vill jag ta åt mig äran för devisen ”Näbbiga Nyheter och Nosiga Notiser” som bara flöt ur pennan utan för- eller eftertanke när loggan var skriven. Mest minns jag vilka komplex jag fick när Joakim Braun med sin säkra tuschlinje förfinade och komponerade om denna logga. Så enkelt det såg ut och så svårt det är för en dilettant med filtpennor.

Inte kunde man tro att något hopsvängt ett par kvällar i en kopieringsdammig källare i Årsta skulle överleva så länge och vara i så god vigör. Heder åt alla fortsatta aktiva redaktörer! Och alla passiva kollusorer – utan oss fanns det inget behov av ett medlemsblad!

Mulle Pinka

Peters bidrag till kulturfestivalen på höstmötet 2001 var väl inte så pjåkigt tuschat ändå?

F.d. ordförande och koll. 699 Olof Siverbo har knappt varit med i redaktionen men har ändå några intressanta insikter att förmedla:

Minns ni Barksserien där Kalle odlar äpplen (WDC 205)? Den slutar med att Alexander Lukas får pris som Ankeborgs lataste invånare. Själv borde jag få pris som föreningens lataste Kvacket-redaktör, eller åtminstone den minst produktive (i konkur-rens med Stefan Warnqvist). Ett halvt nummer är allt jag lyckats åstadkomma – enligt den officiella statistiken. I verklig-heten gjorde jag ännu mindre än så.

Kerry Drake

Följande fynd och ungdomssynd (?) från Olofs dolda produktion publicerades i Kvacket 3/01.

Enligt uppgift i det aktuella numret (2/88) hette redaktören ”Siv Wessén”, en Kvacket-typisk sammanslagning av namnen Siverbo och Nässén. Jag är rätt säker på att Greger gjorde det allra mesta. När jag läser igenom de fyra sidorna så här nästan 20 år senare kan jag vagt minnas att jag författade några av notiserna, men det är allt. Jag tror mig också minnas att jag skrev dem på en skrivmaskin på NAFS(K):s dåvarande kansli i Anders Berglunds källare i Årsta.

Det som gör mig gladast när jag bläddrar i det gamla bladet är Gregers fina rubriker. Handskrivna rubriker ska jag återinföra nästa gång jag blir redaktör för Kvacket!

Koll. 976 Johan Blixt, vår meste redaktör genom tiderna, delger oss sina minnen:

Min första period som Kvacket-redaktör sträckte sig från nummer 2/89–2/93. Jag hade varit inblandad i Kvacket-arbetet redan tidigt (kanske rentav med första numret) under den lysande redaktören Peter Nyrén, men då rörde det sig mest om att på en gammal manuell skrivmaskin skriva in texter som någon annan författat.

Under redaktörstiden var jag doktorand på KTH och Kvacket skapades till stor del med det inte helt vanliga ordbehandlings-programmet T3 Scientific Word Processing. Riktigt hur jag och Claes samarbetade minns jag inte, men jag tror att jag skrev det mesta och sedan levererade textutskrifter från T3 som Claes sedan klippte ihop med bilder som han kärleksfullt valt ut.

Fulhetens tecken

En av höjdpunkterna under den perioden var nummer 3/90. Jag hade glömt att ta med logotypen till jobbet, där jag skulle göra färdigt numret, och tvingade min doktorandkollega Lars Öhrström rita en ny. Det lilla rum som jag, Lars och Michael Read (medverkade tyvärr aldrig i Kvacket) hade som kontor borde rimligtvis förklaras som ankistiskt minnesmärke, med tanke på alla de Kvacket som helt eller delvis produce-rades där. Sjunde april packades så mitt sista Kvacket innan jag åkte till Kanada på två år.

Med undantag för ett inhopp med nummer 2/98 dröjde det tills nummer 3/01 innan jag stod som redaktör igen. Åsa skötte det mesta av skrivandet medan jag stod för bild-val och layout. Det är lite roligt att så här nästan sex år senare titta på form-givningen av de första nummer vi gjorde. Nu var det inte längre T3 som gällde utan Word för Macintosh (först version 5 och senare 98).

Till nummer 6/01 snodde jag den design som Bröderna Hallin tagit fram för NAFS(K)URIREN (eftersom jag då även var kurirenredaktör) och särskilt mycket mer ”innovation” blev det inte efter det. De förbättringar som jag eventuellt gjort sedan dess har mer berott på övergången från Word till Pagemaker och sedan Indesign. Visst stöd fick jag av Olof Siverbo som kan det där med layout men det var mer i sam-band med (k)uriren. Åsa hoppade av 2003 för att fokusera på sitt doktorerande och (k)uriren medan jag fortsatte mer eller mindre själv som redaktör fram t.o.m. 2/05.

Det blev en del riktigt snygga nummer under min andra vända som redaktör och 1/04 är jag riktigt nöjd med. ABA lyckades bra med trycket och den gula färgen ”chamois” är en av mina favoriter. Numret har en trevlig balans mellan texter som jag skrivit och sådant som jag tvingat andra att skriva. Dessutom valde jag bilder från några av de första Barksserier som jag läst vilket är sådant man kan roa sig med när man är redaktör. Mot slutet av mitt redaktörskap gick nog arbetet lite väl mycket på rutin och med mycket låg ambitionsnivå men har man en så hög lägstanivå som jag har så blir det ju bra ändå!

Antal Kvacket

Antal Kvacket per redaktör, oavsett grad av deltagande (förkortningar förklaras på sidan 18).

Artikelförfattaren Greger Nässén konstaterar att originalen ska lämnas in om några timmar, så det blir en kort reflektion:

Jag försökte ta till mig av mottot ”Det ska inte vara perfekt, det ska vara färdigt”, som en klok person sa en gång. Det var också knepigt att använda både hjärna och hjärta för att skriva och kommunicera, speciellt under den gängse redaktionella tidspressen. Jag är i alla fall väldigt nöjd med numren från det helt makalösa året 1994, som kulminerade med fansens möte den 19 juni med Carl Barks i Brygghuset i Stockholm.

Koll. 699 Per Starbäck är den ende redaktör som aldrig (enligt officiell statistik) delat sitt uppdrag med någon annan:

Jag minns inte hur det kom sig att jag tog över Kvacket under 1995. Jag skilde mig från tidigare redaktörer genom att inte bo i Stockholm, så jag hörde inte till kansli-rävarna och var beroende av hjälp från dessa för mycket om vad som hände inom NAFS(K). På sista onsdagen innan det var dags att göra Kvacket brukade jag ringa till kansliet och stämma av.

Många nyheter hämtade jag från nätet. Detta var vid en tid när nätet ännu inte var riktigt var mans egendom, så när jag spred nyheter om t.ex. kommande Disneyfilmer så tänkte jag mig att det var information som annars inte var så lättillgänglig för många. Inte minst kunde jag hämta en del material från den sändlista om Disneyserier som jag själv hade startat ett par år tidigare (och som senare fick namnet DCML). Jag har inte kvar några siffror för exakt den tiden, men i september 1994 hade den listan totalt endast 135 prenumeranter, varav 16 hade svenska adresser, så det som kom därifrån var nytt för de flesta.

Under min tid startade Tipshörnan, som nyligen återupplivades. Det var dock inte mitt eget påhitt, utan det kom på Olofs förslag, och det var också han som kom med tipsen i den första hörnan.

Punk

Koll. Per Starbäck sjunger till slut ”Mental gristid” på höstmötet 2001. Bilden publicerades första gången i NK 21, sedan i Kvacket 4/01.

För mig var Kvacket även en övning i att använda typsättningssystemet LaTeX som jag inte hade använt mycket tidigare, men nu kastade mig över. Jag modifierade en redan existerande enkel stilfil för nyhets-brev. Det var dock bara för själva texten som jag använde datorhjälp. Sen skrev jag ut sidorna på papper i dubbelt format och gjorde ”hönsandet” direkt på dessa med kopieringsapparat, sax, klister och tejp. Detta skedde nästan alltid så sent som möjligt, och många kvällar fick jag skynda mig till brevlådan vid stationen för att posta pappersoriginalen till ABA Kopiering i Stockholm med några minuters marginal före sista tömning.

Ordförande och koll. 2187 Åsa Johansson ger sig själv både ris och ros i sin exposé:

Att vara Kvacket-redaktör var ett av mina första uppdrag i NAFS(K). Tillsammans med Johan Blixt gjorde jag tio nummer 2001–03, varav det första var nummer 3/01 och det sista 1/03 (jag gästspelade också tillsammans med koll. 2697 Stefan Warn-qvist som redaktör för nummer 2/04). Jag blev samtidigt redaktör för NAFS(K)URIREN, också det tillsammans med Johan.

Jag minns de två åren med Kvacket som väldigt roliga. Arbetsfördelningen var i princip sådan att Johan skötte bildhantering och layout, medan jag redigerade texter och kontaktade skribenter.

När jag så här fyra år senare sätter mig ner och tittar igenom våra nummer är det slående hur mycket text som jag också producerade. Det blev åtskilliga notiser och korta artiklar om bland annat Egmonts bokutgivning, filmer och TV-serier. Roligast var dock att konstruera tävlingar och många var de myskvällar framför TV:n då jag kollade igenom mitt bestånd av Disney-filmer i jakt på fåniga citat till dessa.

I efterhand måste erkännas att många av mina texter var ganska usla. Det är tydligt att den stora behållningen av Kvacket under vår tid som redaktörer är de notiser som kom ur Johans penna, och när jag åter tar del av hans osvikligt roliga och ironiska stil saknar jag hans formuleringskonst. Jag yrkar på en obligatorisk Johan-hörna i utskicken!

Det absolut roligaste i arbetet med Kvacket var att jaga och hålla kontakten med skribenter. Säkert är det många av er som läser dessa rader som har fått ett mail med en förfrågan om en notis eller artikel kring något som ni tog upp på ankismlistan eller annorstädes.

Under en period var jag riktigt nitisk, men när någon till sist sa ”nej, jag tänker inte skriva om det på ankismlistan, då får jag bara ett mail från Åsa som vill att jag ska skriva om det i Kvacket” blev jag något mer sparsam med förfrågningarna.

Nya skribenter

Red-. Johansson hittar artiklar från nya skribenter (bild från 1/02).

Att mitt tjat gav resultat råder det dock ingen tvekan om. Jag räknar till närmare ett 15-tal nya namn i bladet i våra tio nummer (att relativt konsekvent ange vem som hade skrivit vad var något vi började med från och med vårt första nummer). Det blev många intressanta och läsvärda artiklar.

Flitigast var koll. 2548 Axel Purvin, som redan i 3/01 påbörjade sin bevakning av nyutkomna Kalle Anka & C:o. Axel var då endast tio år men redan en begåvad skribent och det har varit väldigt roligt att få följa hans utveckling, både i Kvacket och i NAFS(K)URIREN som han också har skrivit i.

Antal sidor

Antal utgivna sidor per redaktör, fördelat efter en förmodad procentuell arbetsfördelning.

Johan och jag ville stå för ett matnyttigt Kvacket, med ambitionen att nya produkter med Disneyfigurer skulle upp-märksammas och/eller recenseras. Jag tycker vi lyckades ganska bra med det. Det blev mycket läsning, och en förvånansvärt stor andel äger faktiskt fortfarande relevans. En del annat gör sig dock bäst i glömskans dunkel. Vi hittade på Ur Ludvig von Ankas arkiv, som blev en samlingsrubrik för lustigheter som inte passade in någon annanstans. Idén var god, men en genomläsning nu visar att texterna kanske inte var så lustiga. Om jag nu inte har sett fel är det tyvärr jag själv som bär skulden för samtliga. Sorry.

Johan införde däremot en skojig sak: små hemliga, matematiska koder som talade om vilket Kvacket i ordningen läsaren höll i sin hand. Som den matematiker jag inte är begrep jag mig inte på hur de skulle uttydas.

Så småningom kände vi att det blev lite för mycket att hålla på med både Kvacket och NAFS(K)URIREN, så Johan tog över Kvacket och jag (k)uriren. Innan dess hann det bli tio fina nummer, det ena mer omfångsrikt än det andra. De flesta var 8 eller 12 sidor, men vi kan också berömma oss med 6/01, det dittills mest omfångsrika Kvacket, 16 sidor långt, häftat, tjockare papper ytterst. Ah, det var tider! Dessvärre hjälper jag med dessa rader till att sabba mitt eget rekord...

Slutligen berättar nuvarande red. koll. 2553 Erik Bergwall om sin agenda och vånda:

Jag var väldigt ivrig med att sätta igång med mitt första Kvacket-nummer (3/05) – jag kan nu när jag nu tittar igenom det konstatera att jag använde ordet ”trevlig” i olika former upp till tre gånger bara i inlednings-hälsningen! Men att upprepa mig pga. entusiasm måste väl ändå vara en av mina ”bättre” misstag hittills.

Det finns en röd tråd som följt mig i hasorna och naggat mig i kanterna allt sedan jag började redigera, och det är tiden. Denna fjärde dimension lyckas jag aldrig stå på god fot med!

Till att börja med finns det ett fint ord som heter deadline. Jag är nog, måste jag påstå, ganska duktig på engelska – men detta ord har jag inte riktigt förstått innebörden av. Dels för att jag aldrig minns vilken deadline jag satt, och dels för att jag brukar ändra den lite efter tycke och smak. Någon har sagt till mig att man då missar hela poängen med en deadline, men sådana personer struntar jag oftast i och koncentrerar mig istället på hur många koffeinpiller jag ska ta för att lyckas redigera ihop den här sörjan av texter till ett läsbart blad innan näst-följande morgon. Men många voro också de nätter då deadline faktiskt funnits, då jag suttit i skärmens sken och layoutat fram till småtimmarna, för att sedan skicka till en stackars väntande Greger som på morgon-kvisten knatat till ABA för att få det hela tryckt.

Jag tror när jag tänker efter att det borde vara Greger, eller någon annan som har koll (jag har överhuvudtaget aldrig koll) som sätter deadlines eftersom det är han som till syvende och sist måste ha originalen – och när jag tänker efter ännu mer, så är det nog faktiskt det han eller någon annan som har koll brukar göra också!

Apropå tryckeri – en grej som hände för några månader sedan var att vi bytte från att offsettrycka Kvacket till att kopiera det. Det blev faktiskt bättre kvalitet – speciellt i återgivningen av gråskalebilder. Man kan tro (jag trodde det) att det skulle vara tvärtom, men mycket tyder på att man har mycket att vinna på att kopiera istället. Det hela sker ju dock fortfarande på ABA och inte i någon liten fjuttig kopieringsmaskin på kansliet, vilket man annars skulle kunna tro. Dessutom pensionerades vår maskin i början av 2004, och så var det med det!

Taliaferro

Erik är särskilt förtjust i Taliaferros ankor och andra fåglar (i alla fall i nr 3/05).

Jag har (haft) flera ambitioner med Kvacket, och de brukar variera med varje nytt nummer! Jag tror jag vill att Kvacket ska vara en hel del, allt från Disneyanskt nyhetsblad och recensionsutrymme till åsiktsforum och föreningsinfo. Någon gång ska jag väl försöka dra i alla trådar samtidigt och skrapa ihop till allt detta. Min idol är Åsa, som gjorde detta till varje nummer. Dra i trådar, alltså.

Mitt största problem som redaktör brukar vara att jag missbedömer sidantalet. Ibland sitter man med en förbaskat tom sida som inte verkar fyllas oavsett hur många bilder man lägger in mellan texterna. Det var mest sånt i början innan man lärde sig ”the flow” (jag är het på engelska idag). Jag minns ett fall där vi gjorde ett nummer på 6 sidor och då är man tvungen att ha ett dubbelvikt A4 och ett A5 i mitten, vilket gjorde ABA-killarna helt förvirrade tydligen. Det blev helt fel i tryckningen och trots att vi (läs: Greger) fixade det aktar jag mig för att redigera ihop 6-sidiga Kvacket numera!

Vi har haft en del danskt i Kvacket under min period, och det brukar vara AC från DDF(R) som bidrar med detta och det tycker jag alltid är lika välkommet. Jag tycker att man har mycket att vinna på nordiskt samarbete inom ankismen och det har vi sett bland annat via ett trevligt Ankon i Danmark tillsammans med DDF(R).

Vi har ju mycket gemensamt tack vare samarbetet mellan Nordens Kalle Anka-redaktioner och det är alltid kul att läsa ankistiska texter från dessa länder. Om man sedan måste läsa detta på originalspråk eller ej låter jag vara osagt, för många gånger har inte Oppfinnar-Jockes översättningsmaskin funkat som den ska, och det har absolut inget med mig som redaktör att göra. Ähum.

Diverse rekord för Kvacket

  • Första numret med 4 sidor var 3/86.
  • Första numret med 8 sidor var 3/91.
  • Första numret med 12 sidor var 4/92.
  • Första numret med 16 sidor var 6/01.
  • Det högsta antalet sidor totalt under ett helt år var 46 sidor år 2001.
  • Vanligaste publiceringsmånad är april med 18 nummer, sedan oktober med 16 nr, juni med 15 och februari med 14. Inget Kvacket har kommit ut under maj.
  • Den längsta tiden mellan två nummer var 143 dagar, från 3/86 till 5/86 (nr 4/86 hoppades över).
  • Den kortaste tiden mellan två nummer var 13 dagar, mellan 1/87 och 2/87.
  • Den som har deltagit i redaktionen för flest Kvacket är Johan Blixt med 33 nummer, varav 13 som ensam redaktör. På andra plats kommer Greger Nässén med 27. Trea är Claes Ericsson med 21 nummer.
  • Koll. Claes Ericsson och Per Starbäck har båda den hittills längsta obrutna sviten som ensam redaktör av Kvacket, 13 nummer.

Löpnummer löper lite amok

Kvacket 4/96 var det femtionde i ordningen och det första med ett angivet löpnummer (som dock stod med bokstäver i loggan). Nästa redaktör koll. Ericsson infogade i 3/99 numret 61 ovanför loggan. Nr 62 hoppades över, men de sju följande hade angivna löpnummer 63–69. När Johan och Åsa tog över redaktionen blev löpnum-reringen ibland sofistikerad och esoterisk, ifylld för hand på färdiga original. Arabiska siffror användes dock för nr 72–73, 77–80, 82, 86–88 och 90–91. Här förklaras följande mer eller mindre kryptiskt angivna löp-nummer:

4/01 (nr 71)
1000111Talet 71 som binärt tal (talbas 2).
47Talet 71 som hexadecimalt tal (talbas 16, räknas ut 16x4+7).
107Talet 71 som oktalt tal (talbas 8, räknas ut 1x64+0+7).
Cirkel
1/02 (nr 74)
– – • • • • • • –74 med morsesignaler.
2/02 (nr 75)
[krumelur]Troligen bara nonsenstecken...
[krumelur]Siffrorna 7 och 5 med Brailleskrift.
3/02 (nr 76)
+ O X + / /Troligen bara nonsens...
14Troligen bara nonsens...
3/03 (nr 81)
9x9Kvadraten på 9 är 81.
1/04 (nr 84)
42+42”Svaret på allting” × 2 = 84.
2/04 (nr 85)
³√614125Kubikroten ur 614125 är 85.

Under koll. Bergwalls redaktion fortsatte Greger (med tips från Johan) att rita in några obskyra löpnummer. Utöver normala 93 och 98 infogade han dessa krumelurer:

1/06 (nr 94)
XCIVTalet 94 med romerska siffror.
2/06 (nr 95)
137Talet 95 som oktalt tal (1x64+3x8+7).
3/06 (nr 96)
EATalet 96 som s.k. Gödelnummer baserat på primtal och alfabetet. Bokstäverna anger primtalens potenser. 96 = 25x31 = 32x3. Det första primtalet 2 är upphöjt till 5 (femte bokstaven är E) och nästa primtal 3 är upphöjt till 1 (första bokstaven är A).
6/06 (nr 99)
XCIXTalet 99 med romerska siffror.

Kuriosa

Här kommer lite spridda fakta om Kvacket som inte passade in någon annanstans:

  • Den sammanlagda upplagan för Kvacket uppgår till cirka 79 650 exemplar. Det totala antalet publicerade sidor är 486.
  • Kvackets färgpapper har oftast varit av det kända märket Kaskad. Åtminstone två nummer, 4/88 och 1/89, hade papper av typen Colorit. Möjligen kan fler nummer ha tryckts på Colorit. Några förvirrande omständigheter när man ska färg-identifiera Kvacket är att flera nyanser i Kaskad och Colorit heter likadant, plus att Kaskadfärgerna har bytt ut nyanser flera gånger.
  • Följande möteshandlingar och -protokoll låg ej separat utan ingick i Kvacket:
    Revisionsberättelse, Budget 2/90
    Årsmötesprotokoll 1993 3/93
    Höstmötesprotokoll 1995 5/95
    Årsmötesprotokoll 2002 4/02
    Årsmötesprotokoll 2004 3/04
    Höstmötesprotokoll 2004 5/04
  • Nummer 1/91 hade en innovation som inte har återkommit. Redaktörernas namn angavs varken med bokstäver, siffror eller andra tecken. I stället kan man med viss svårighet identifiera Claes och Johan från två inklistrade bilder i rutan. Claes och Johan
  • Nummer 3/98 är det enda numret som inte har svart tryck. Papperet var vitt men trycket var en ljusblå nyans med beteckningen Pantone-313!
  • En horrör genomfördes i nr 2/2002. Redaktörerna bytte med flit plats på uppgifterna i loggans nummer- och redaktörs-rutor!
  • Arkivprinciperna för Kvacket var inte helt exemplariska de första åren. Alla original är bevarade, men vi sparade inga eller få arkivexemplar i början. Arkivet är någorlunda komplett från 1990 och helt komplett från 6/95. Arkivexemplaren finns i bankfacket, utskicksarkivet, referensarkivet och pärmar med övriga kansliexemplar. Tack vare storsinta donationer från koll. 478 Göran Söderqvist och 813 Henrik Linder har vi ett komplett set av Kvacket i bankfacket. Kansliex saknas däremot av 2–3/86, 1–3/87, 1/88 och 3/88. Vi tar gärna emot fler donationer!

Till sist...

Hoppas att du fann nöje i den här artikeln, trots det groteska sidantalet, ett antal upprepningar, alltför detaljerade fakta och den lite spretiga dispositionen! Men om du nu tror att du fått all vetskap om Kvacket, och att den obevekliga ankistiska kunskaps-paradoxen (se NAFS(K)URIREN 8–12) har raderat bort ”magin” kring Kvacket, tänk om! Det finns mycket kvar att forska fram!

Att arbeta med Kvacket har för mig och säkert för övriga redaktörer varit en nyttig och omtumlande erfarenhet som gjort klara avtryck i privatlivet, NAFS(K) och kanske även samhället i stort. Förhoppningsvis har vi lyckats sprida både fakta och skratt genom åren, så du fortsätter att läsa ditt favoritblad med glädje. En sak är klar: Så länge NAFS(K) finns lär Kvacket finnas kvar!
Kvack!!! /Greger

Bilaga: Index över Kvacket 1–100

På nästa sida finns basfakta om alla hundra Kvacket. Uppgifterna är hämtade från koll. Johan Blixts officiella Kvacket-statistik, med ett antal sena rättelser och tillägg som upptäcktes under arbetet med artikeln.

#NrSidTypRedFärgPackatUppl
11/852A4PNVit851016650
21/862A4PNVit860122700
32/862A4PNVit860303700
43/864A5ABVit860626700
55/864A5PNVit861116700
61/872A4PNVit870216750
72/872A4PNVit870301750
83/874A5PNVit870618750
94/874A5PN/GNBrun871021750
105/872A4GN/AB Blå871216750
111/881A4GN/ABVit880204800
122/884A5GN/OSVit880228800
133/884A5GNVit880616800
144/882A4GN/ABPolargrön880907800
155/881A4ABVit881030800
161/894A5GN/ABPolargrön890202825
172/892A4JB/GNRosa890402850
183/894A5GN/AB>SLVit890618800
194/893A4/A5JB/GN/CE/ABOrange891015850
201/904A5JB/CEVit900131800
212/901A4JB/CEVit900403800
223/904A5JBVit900620800
234/904A5JBVit901010800
245/902A4GN/ABKorallröd901219800
251/914A5JB/CEGrön910410800
262/914A5JBCitrongul910703800
273/918A5GNVit910904800
284/914A5GNKorallröd911211800
291/922A4JB/CEVit920226800
302/922A4JB/CECitrongul920408750
313/924A5GNGrön920701700
324/9212A5GNVit921014800
331/934A5GN/JBVit930224800
342/932A4JBGul930407800
353/932A5GNVit930630800
364/934A5GNOrange931020800
371/948A5GNVit940209800
382/943A4/A5CE>GNIsblå940406800
393/9412A5GNVit940601800
404/948A5GNVit940922900
411/954A5GNVit950116900
422/952A4CE>GNLjusgrå950301900
433/958A5PSChamois950412900
444/954A5PSVit950614900
455/958A5PSVit951025900
466/958A5vPSGrön951221800
471/964A5vPSVit960228800
482/964A5vPSCreme960411750
493/964A5vPSVit960626750
504/964A5vPSKorallröd961009850
515/968A5PSVit961218750
521/974A5PSVit970409800
532/978A5PSGrön970625750
543/974A5vPSVit971029800
551/984A5vPSRapsgul980204750
562/983A5JBLjusgrön980403800
573/984A5CEVit980708800
584/984A5CERosa981012800
591/994A5CELimegrön990203800
602/994A5CEBlå990407900
613/994A5CELjusgul990630800
624/994A5CECitrongul991027800
631/004A5CEAprikos000301900
642/002A4CEIsblå000412800
653/004A5CELjusgrå000705800
664/008A5CEVit000920800
675/004A5vCERosa001108850
681/014A5CEViolett010131900
692/012A4CEMintgrön010411900
703/0112A5JB/ÅJVit010613900
714/018A5JB/ÅJGuldgul010830900
725/014A5JB/ÅJSandbrun011108900
736/0116A5hJB/ÅJGrön011219900
741/028A5JB/ÅJVit020220900
752/028A5JB/ÅJChamois020403900
763/0212A5JB/ÅJIsblå020711800
774/025A5JB/ÅJVit021106800
785/024A5JB/ÅJRosa021219800
791/038A5JB/ÅJSolgul030226800
802/032A4JB/GNSandbrun030410800
813/034A5JBViolett030618800
824/034A5JBLimegrön031031800
835/032A5GNGuldgul031219800
841/048A5JBChamois040219800
852/048A5ÅJ/SWCitrongul040401750
863/045A5JBDuvblå040623800
874/044A5JBPärlgrön041013750
885/042A5JBSandbrun041212750
891/054A5JBOrange050223750
902/054A5JBViolett050409750
913/058A5EBLjusblå050630750
924/056A5EBSavanngul051006750
935/058A5EBKorallröd051222700
941/064A5EBVanilj060223725
952/062A4EBPistagegrön060405750
963/064A5EB/JBLjusgrå060703700
974/068A5EBAquablå060910700
985/062A4EBOrange061019700
996/068A5EBSandbrun061216700
1001/0720A5hEB>GNBeige070303800

Red AB Anders Berglund CE Claes Ericsson EB Erik Berg-wall GN Greger Nässén JB Johan Blixt OS Olof Siverbo PN Peter Nyrén PS Per Starbäck SL Staffan Lindberg SW Stefan Warnqvist ÅJ Åsa Johansson. Sign med / mellan sig har noterats som lika delaktiga. > före sign anger assisterande redaktör. Typ A4/A5 A4 på sidan 1, 2 st A5 på baksidan. A5v Vikt av tryckeriet. A5h Häftad A5-folder. Packat anger sista packdag vid flera. Upplaga med kursivstil är inte helt bekräftad.

Filmvåren

Filmvåren för Disney-entusiaster är ganska tom på biofronten. Däremot släpps det en del nytt och gammalt på DVD. Den 21 februari släpps Vilddjuren på DVD med lite material bakom kulisserna och borttagna scener. Den 7 mars kommer nästa film i den s.k. Platinaserien. Denna gång är det Peter Pan som kommer att släppas som en 2 disc specialutgåva med Bakom kulisserna, en kortfilm, småspel m.m.

I november förra året släpptes de sista filmerna från 40-talet på DVD i en samlingsbox (Saludos Amigos, Three Caballeros, Make Mine Music, Melody Time och The Adventures of Ichabod and Mr. Toad.) och den 21 mars släpps nu dessa separat (samma utgåvor med endast engelskt tal).

Prel. i april kommer filmen Leroy & Stitch att släppas på DVD i Sverige. Liksom Stitch! Experiment 626 fungerade som pilotavsnitt för tv-serien, så fungerar denna film som ett ev. slut. Den här gången Klonar Dr. Jacques von Hamsterviel, Stitch till ett nytt ont experiment, Leroy.

I maj kommer Micke och Molle i en nyutgåva. I sommar kommer En Extremt Långbent Film, uppföljaren till Janne Långben The Movie, för första gången på DVD i Sverige. Där får vi följa med Långben när han hamnar i skolbänken igen, tyvärr samma skola som sin son Max.
/koll. 2593 Daniel Wennström

Ankan och musiken del 4 av 4

Detta är den sista delen i min artikelserie om musiken i Ankeborg. Den första serie som ska nämnas i denna fjärde del är ”De tre steglitsornas tecken” (KA 4/98), i vilken Alexander Lukas försöker fly landet på sin födelsedag, för att ingen ska få reda på att den dagen är den enda dagen på året han har otur! Hans taxi fastnar dock i en kedja som sitter fast i en bogserbil som kör rakt mot farmor Ankas gård. Bogserbilsföraren hör inte nödropen från taxin, eftersom han spelar Wagner på full volym!

I del 3 berättade jag ju också om Rosas klassiska musiksmak, vilket man kan märka i flera serier, som t.ex. ”Den svarte riddaren” (KA 23-24/98), Armand Lutin, en fransman. De melodistumpar denne förnämlige gentlemannatjuv nynnar på väg till pengabingen har Rosa klippt ut från olika klassiska stycken och har sedan glömt vilka. Så musikintresserade ankister är välkomna att hjälpa honom reda ut vilka det är, eventuellt via undertecknad.

Tack vare Rosas vänskap med de finska Aku Ankka-redaktörerna har han blivit intresserad av de klassiska finska kompositörerna, som t.ex. Sibelius som skrivit storverket Finlandia. I Rosas serie om det finska nationaleposet Kalevala (”Jakten efter Kalevala” KA 48-50/99) har han klippt in stycken ur just Finlandia och även från Wagner igen, från Valkyrian.

1999 var också det år som både Kalevala-eposet och Finlandia hade 150- respektive 100-årsjubileum. Det var dock något som Rosa inte tänkt på, då han fick iden till att göra en serie om Kalevala några år innan.

Den sista serie som bör nämnas är ”Tre caballeros kommer tillbaka” (KA 41-42/00), där Kalle Anka möter sina gamla vänner från Mexico och Brasilien – José Carioca och Panchito Pistoles. Vännerna härstammar från ett par filmer från 40-talet, och noterna som Rosa klippt in i denna serie är också från den sista av dessa filmer. Hela sången som de tre caballeros sjunger är med i serien på ett genialt vis – det är första gången jag sett musik i tecknade serier på det här sättet.

Och så säger jag på återseende tills nästa koncept med Ankan kommer i framtiden!

/Koll. 2480 Anders Christian Sivebæk
(Artikeln har tidigare tryckts i danska DDF(r)appet / red. anm.)
Översättning Erik Bergwall

Nytt från Danmark

Anders Christian Sivebæk hälsar å DDF(R):s vägnar ett tack för NAFS(K):s och andras uppvaktningar som inkom till DDF(R) på deras 5-årsjubileum. Han säger till Kvacket att ”vi var meget glade for hilsnen og havde en fin dag”. Den danska föreningen, hälsar AC, håller just på att anmäla sin 200:e medlem, varav tio är svenskar.

NYA KOLLUSORER

Följande medlemmar har tillkommit sedan oktober 2006 och hälsas varmt välkomna!

2771Kristian Lampo HALLSTAHAMMAR
2772Martin Dahlström STOCKHOLM
2773Erik Boman TROLLHÄTTAN
2774Elon Kann STOCKHOLM
2775Ingvar Klingborg BARSEBÄCKSHAMN
2776Rikard Rasmusson STOCKHOLM
2777Kajsa Fernström HÄSSELBY
2778Tobias Zielinski KARLSKRONA
2779Ted Stridh LINKÖPING

Snatter

[snattra om Kvacket 1/2007]

Senaste numret

Finns här!

Alla nummer

1985: 1

1986: 1 2 3 5

1987: 1 2 3 4 5

1988: 1 2 3 4 5

1989: 1 2 3 4

1990: 1 2 3 4 5

1991: 1 2 3 4

1992: 1 2 3 4

1993: 1 2 3 4

1994: 1 2 3 4

1995: 1 2 3 4 5 6

1996: 1 2 3 4 5

1997: 1 2 3

1998: 1 2 3 4

1999: 1 2 3 4

2000: 1 2 3 4 5

2001: 1 2 3 4 5 6

2002: 1 2 3 4 5

2003: 1 2 3 4 5

2004: 1 2 3 4 5

2005: 1 2 3 4 5

2006: 1 2 3 4 5 6

2007: 1 2 3 4

2008: 1 2 3 4 5

2009: 1 2 3 4 5

2010: 1 2 3 4

2011: 1 2 3 4 5

2012: 1 2 3 4

2013: 1 2 3 4 5

2014: 1 2 3

2015: 1 2 3

2016: 1 2 3 4 5 6 7

2017: 1 2 3 4

På gång

Nyheter

[2017-04-13]: Kvacket 2

[2017-03-03]: Ny sida visar vinnarna i Ordningsfrågan den senaste veckan.

[2017-03-02]: Specialtema Don Rosa i Ordningsfrågan idag.

[2017-02-20]: Ordningsfrågan har fått lite nya regler, och har nu tema film.