Ur Farbror Joakims Skattkammare

[Stefan Diös]

Först skulle jag vilja hälsa koll. 2599 Haglund välkommen till NAFS(k) och 
till ankismlistan (antingen du nu är samma person som "Roland Järverup" 
eller inte). Det var en trevlig presentation du skrev. Sådant välkomnas 
alltid! Jag tror att många ankister känner igen sig och har motsvarande 
erfarenheter från sina egna generationer. Varje gång jag hör eller läser 
sådant känns det som om det är en gammal vän och själsfrände som talar.

Jag har också många goda minnen av "Farbror Joakims skattkammare", särskilt 
de tidiga numren. Jag gillar långa och välgjorda äventyr med lite lagom 
geografisk och/eller historisk anknytning, och med den lilla faktasidan 
längst bak blev de här albumen riktigt trevliga. Samtidigt gick det en 
liknande albumserie som väl hette "Kalle Anka och tidsmaskinen". Den var 
också trevlig, men av dessa båda väluttänkta projekt gillade jag alltid 
Skattkammaren lite bättre. Kanske för att jag är lite mer intresserad av 
geografi än av historia!

Jag hade nöjet att få översätta ett par av Skattkammar-albumen, och det är 
förstås dem jag kommer ihåg bäst. Jag minns att jag ofta tänkte att jag 
gärna hade velat göra flera, men av någon anledning blev det så att jag 
tilldelades Tidsmaskin-albumen i första hand. De var i och för sig också 
roliga för det mesta, så jag ska inte klaga; även om jag någon gång nog 
hade kunnat tänka mig att byta.

Mitt första Skattkammar-album var Matterhorn och mitt andra var Key West. 
Av dessa var Key West min klara favorit. Kanske var Matterhorn egentligen 
inte sämre, men jag minns i alla fall tydligt att jag var missnöjd med mitt 
eget arbete efteråt. Jag trasslade till dialogen mycket mer än vad som var 
nödvändigt i min iver att skapa lustigheter med brytningar och dialekter 
och allt vad det nu var. Man får passa sig så att man inte rycks med för 
mycket, och den gången tyckte jag att jag hade gått över gränsen så att 
serien blev svårläst.

Albumet om Key West minns jag däremot med glädje. Det framgick nog inte av 
intervjun i NAFS(k)uriren nyligen, men den serien har jag ofta nämnt bland 
"arbeten jag är nöjd med". Visserligen fumlade jag med ett latinskt citat 
på ett försmädligt sätt, men det är smällar man får ta...

Hm, nu får jag lust att gå och plocka fram de här albumen ur sin alltför 
dammiga hylla och se om jag tycker likadant om dem i dag... det är kanske 
inte säkert!


S Diös